2019-07-19
Nu är det andra sommaren vi är här uppe när Elis är cancersjuk, och känslan är… bra. Stommen i det är att det mesta går åt rätt håll, och det är samma känsla som i fjol när vi var här. Det har snart gått nio månader sedan återfallsbeskedet och sedan dess har vi fått idel hoppfulla uppdateringar.
Det är som att vi har hittat något som fungerar, märkligt nog: en vardag där det går att känna lycka trots allt. Jo, tillvaron är fylld av behandling, blodvärden, droppställningar och vassa stick, men varenda liten ansträngning tar oss längre fram på vår väg.
Solen glittrar i Avaträsksjön idag och kusin Bertil kommer upp med en nyfångad gädda. Elis och Folke leker med vattensprutorna på bryggan. När de somnat på kvällen spelar vi andra Ticket to Ride och jag får till en perfekt järnvägssträcka med varenda en av mina gröna bitar i en lång rad. Hela vägen.
