2018-02-19
Drömmarna krymper och förändras när ens barn blir allvarligt sjukt. Det känns ihåligt att jag en gång gick och hoppades på att Elis skulle bli framgångsrik i traditionell bemärkelse. Nu finns där framme en dröm om att han ska få så mycket lycka det bara går, att han ska få bli så nära en vanlig Svensson som möjligt.
Det vore enkelt att kokettera med detta, att se det som att man kommit till insikt, blivit vis och förstått vad som egentligen är viktigt i livet. Men jag tror att det också är så enkelt att drömmen blivit mindre, mer personlig, den involverar inte längre så mycket av människorna runtomkring mig eftersom jag helt enkelt inte orkar bry mig om vad omvärlden tycker längre.
