2018-10-17
En sak som blivit bättre nästan utan att jag märkt det är Elis skelning. Den är inte helt borta ännu, men när jag tittar på bilder från den här tiden i fjol så skelar han mycket mer svårfångat, det är ibland svårt att se vilket öga som tittar snett och hans blick är mycket mer i fjärran. Jag minns känslan av att inte riktigt nå honom. Nu känns det i hela kroppen att han tittar på en, hans närvaro och tankar speglas i ögonen. Jag ser Elis därinne och det är en underbar syn.