2019-09-02
Både honung och vinäger idag. Det är MR-undersökning, och det är Folkes födelsedag. Vi släpar upp barnen före klockan halv sju för att hinna sjunga med morgonrostiga röster och ge presenter. Massor av Lego, inklusive pizzabilen han önskar sig så mycket.
En stund senare får Elis avbryta sin trehjulingsfärd i sjukhuskorridoren: det är dags för magnetkameran. Personalen reagerar på att han är snorig och vi förklarar att jo, det är han i princip konstant. Han får näsdroppar innan sövningen. Vita medicinen drar ner honom i dvalan ännu en gång och sedan måste vi lämna honom.
Jag är allt annat än vidskeplig, men jag hade gärna kört den här MR-undersökningen på en annan dag. Det finns något olustigt kring MR och födelsedagar: när det hemska MR-svaret om återfallet kom i höstas var det just på Elis 6-årsdag.
Allt går fint, narkossköterskan passar på att byta hans sondmatningsknapp på magen, det behöver göras med jämna mellanrum och att göra det i vaket tillstånd är alltid traumatiskt. Snart sitter han med en Piggelin och vi berömmer honom för hur duktig han är. Vi ska köra cytostatika också och Elis får Cytosar i huvuddosan. Väljer en ritplatta som stickpresent till sig själv, och den kommer väl till pass när vi sitter nere i garaget och väntar på taxin.
Sen är det bara födelsedag. Farfar och faster kommer på eftermiddagen och vi firar Folke igen, tårtan åker fram och Folke lyckas blåsa ut fyra av de fem ljusen på första försöket. Elis äter lite wafers och dricker Festis. Grattis älskade Folke!
