2018-09-30
Kalas hos en av Elis och Folkes förskolekompisar, hon fyller fem år och alla föräldrar har lämnat sina barn och sagt hej på ett tag, utom jag. Jag stannar kvar. Sitter vid bordet bredvid Elis, tackar ja till en mugg saft men avböjer tårta. Vi sjunger för födelsedagsbarnet och Elis hurrar lite för tidigt. Han säger att tårtan är ”för stark” och jag äter upp hans bit.
Alla går ut, vi ska leka lekar, det blir ”Kom alla mina kycklingar” och även om Elis inte hör reglerna ordentligt springer han när alla andra gör det. Han är inte lika snabb som de andra, ”vargen” i mitten rusar på honom direkt och Elis förstår inte varför han just blev så bryskt påhoppad, det gjorde ont och han börjar gråta. Jag försöker trösta honom, det är därför jag är här, han är arg och sätter sig på en bänk tills det blir dansstopp vilket är hans favoritlek. Humöret blir bättre medan vi dansar-stoppar-dansar, sedan är det fiskdamm med en innebandyklubba som metspö och Elis tjuvkikar bakom draperiet även fast de andra säger att han inte får.
