2019-01-07
Jag tittar på Elis medicinkapslar med nyvunnen respekt nu, efter att MR visat på framsteg. Tidigare fanns risken att detta var en meningslös övning som inte kunde hejda det outsägliga, men nu har vi svart på vitt att tumörer krymper av de här grejorna i köksskåpet ovanför diskmaskinen. De fungerar, detta är skarp ammunition.
Thalidomid-kapslarna känns av någon anledning tuffast, kanske är det den kraftiga pappen i förpackningen som ger exklusiv unboxing-känsla när man öppnar den, eller så är det alla tryckta varningar om att hålla sig borta om man är gravid eller planerar att bli det. Oavsett vilket är det med andakt jag delar på kapseln, strör ut det korniga innehållet, häller hälften av de vita kornen i en medicinkopp med Elis flytande sondnäring, och rör ihop det med en knappnål. Jag har själv kommit på att använda en nål: jag vill röra med något riktigt smalt så att inga av de värdefulla kornen fastnar och hamnar utanför.
Fortfarande vet jag att instruktionen egentligen är att göra hela manövern i en plastpåse, undvika exponering för kraftkornen, vara försiktigare med detta för min egen säkerhet, men jag orkar inte bry mig. Jag är inte gravid. Jag drar upp thalidomid-mixen i en spruta med sondnäring och går bort till Elis. Nu ger vi de dumma knölarna ännu en omgång.
