2019-03-15
Sandra säger att det öppnat ett kattcafé i stan, och jag tänker genast på den gången vi var i Tokyo och gick på ett sådant. Elis har alltid varit kattmänniska, han är förtjust i kissar och vi hade säkert skaffat en om vi bott på landet och haft mindre ressug.
Det var roligt på ett stillsamt vis på det där japanska cafét, Folke sov i vagnen en stor del av tiden och fikat var inte direkt prisvärt men det var ju inte för kakorna vi gick dit. Katterna gjorde lite som de ville, några softade på hyllor precis under taket och andra gick omkring och lät gästerna försöka charma dem med gullegull och kattleksaker. Elis satt mest och avståndsbeundrade, men var glad efteråt och vi har pratat om det flera gånger sen dess.
Sandra bokar. På måndag förmiddag, innan Elis ska till sjukhuset, åker hon och han till Surbrunnsgatan och hänger med katterna. Hoppas de får det trevligt.
