2020-06-30
Du är här nu, jag har hört din röst och sett dina ögon och känt din hud mot min, och varje sensorisk förnimmelse har varit ett penseldrag som målat om min värld. Din mamma har kämpat i natten, driven av längtan, vi vet inte vem du är men vi vet hur värdefull du är, herregud vilken hård väg vi vandrat för att lära oss det.
Jag håller dina små fötter i min hand och jag kommer att älska dig vad som än händer, jag låter dig vila på mitt bröst, din andhämtning går in i hela min kropp och jag tänker på din store-storebror Elis, tänker men sörjer inte, inte idag. Det här nuet finns till för lycka, för din skull, du förtjänar att vila här hos mig, jag förtjänar att ha dig här. Dagen försvinner i din närhet, utanför dansar oväder och solsken med varandra, regnbåge mot mörka skyar, jag minns hur höst plötsligt blev vinter dagen då Elis föddes. Vädret tappar också fotfästet när något tillräckligt stort sker.
Andas med mig, vackra lilla människa, jag heter Jacob och är din far. Jag har så mycket att berätta för dig i sinom tid, men nu ska du få drömma i ro.
