2017-10-27
Om tre dagar ska mammas bröstcancer opereras, äntligen. Det sköts upp när de upptäckte att det fanns en knöl i andra bröstet också.
Hon har varit på onkologen och träffat kirurgen. ”Hon verkade mycket bra, i sina bästa år, 45 så där”, skriver mamma i ett mail med sedvanligt positiv inställning.
Jag borde ringt henne mer om det här, ställt fler frågor, men det är bly att hantera två cancerfall samtidigt. Jag klamrar mig fortfarande fast vid hennes löfte att inte dö av det här. Läser i mailet om cellprovets gradering, en 3:a på en 5-gradig skala, om sprutan med järnoxid de gav henne för att hitta en lymfkörtel som ligger i farozonen för spridning och som också ska opereras bort, om att hon hoppas att födelsedagskortet till Elis kom fram. Det är skönt att någon gång sitta inne med svaret: kortet kom fram.
