2017-11-22
Förskolan. Spaghetti och ketchup. Elis vid bordet med de andra barnen. Jag sitter bredvid på en låg barnstol med knäna uppe vid hakan och njuter av scenen och dess friska vanlighet. Detta är ett undantag, en utflykt till en numera exotisk plats, men vi vågar oss på det så här mitt emellan strålning och cytostatika, när en förkylning inte skulle hindra behandlingen. Elis petar med gaffeln, han avstod från köttfärssåsen men smakar åtminstone lite grann av spaghettin. En ömsint blick från fröken som saknar honom och oroar sig för honom. Jag känner plötsligt att jag har svårt att hålla tårarna tillbaka.
Arved Arvedson
2021-11-23 — 11:00
Hej Jacob,
Det är en dyrbar gåva du ger oss som får ta del av din mycket personliga dagbok.
Margareta instämmer med mig i en varm hälsning.
Arved