2017-12-11
För på dagen fem år sedan var vi inlagda på Karolinska med Elis, för att få honom att gå upp i vikt. Det var andra gången vi var inlagda för det. Vi hade rumsgrannar, först ett par vars baby andats konstigt men det var bara en enkel infektion. Sedan kom en tjej som hade tvillingar varav en hade hjärtklappning. Hennes man bodde utomlands och det var redan slut mellan dem, tror jag.
Sandra och Elis låg inne en vecka, han gick upp 150 gram och mot slutet av tiden på sjukhuset kunde han amma utan att kräkas. Det var som man vill att det ska vara med sjukhus: man har ett problem, åker dit, får behandling, blir bättre. I övermorgon är det jag som ska följa med Elis och läggas in på KS. Han ska få behandling. Han ska bli bättre. Igen. Något annat alternativ finns inte.
