2018-02-07
Locket som åker av utklädningslådan är startskottet för ett lagom mått av galenskap. Folke metamorferar snabbt till astronauten ”Captain Space”, sedan en tiger med aningen för korta ben, en elefant som erbjuder sig att spola rent pappas skägg med snabeln, och så Gecko i Pyjamashjältarna komplett med kardborrefäst svans.
Elis tar på sig Spindelmannendräkten men sitter mest och är småsur, han ska bygga en kyrka av klossar men blir aldrig nöjd. Han rycker svansen av Gecko, slänger iväg den i riktning skohyllan och Folke blir arg i tio sekunder innan han kommer på att han ska klä ut sig till sig själv igen. Till slut sitter de och bygger tillsammans, Folke pekar på ett tvåklossarshus och förklarar för mig att ”det är ditt jobb”, och Elis konstruerar en regnbåge vars högra halva är grön och den vänstra är gul.
Trots Folkes många underhållande skepnader sitter jag själv mest och ser på Elis. Den där Spindelmannenutstyrseln har insydda fejkmuskler som trollar bort hans viktnedgång och gör honom atletiskt V-formad. Det ser förstås oproportionerligt ut, smått komiskt, men samtidigt inte. För när jag ser tillbaka på det senaste halvåret, hur mycket tapperhet han visat under sjukdom och behandling, då är det som att den där dräkten visar hans riktiga styrka.
