2018-08-14
Elis andetag. Jag drabbas plötsligt av en känsla av att jag måste fånga dem. Vi har borstat tänderna, rengjort PEG-knappen på magen, satt på pyjamasen, vänt på pyjamaströjan som hamnat bakochfram, läst godnattsaga, och efter det lade jag mig bredvid Elis och stannade där medan han drev in i drömmen.
Nu sover han stilla. Jag reser mig försiktigt för att gå därifrån, mot den där dagliga stunden av barnfri kvällstid. Hör Elis andas bakom mig. Stannar till, lyssnar på honom och fylls av insikten att detta ljud är ovärderligt.
Jag går och hämtar min ljudinspelare – en stereomikrofon med batteri och minneskort – och trycker igång den. Lägger den bredvid honom i sängen och låter den ligga där. Hämtar den efter trekvart. Nu har jag för alltid ljudet av en sovande, fridfull Elis med mig.
