2018-11-18
Och så har han tappat sin tredje tand. Ännu ett tecken på att han växer, på att hans kropp trots allt fortsätter processen mot att bli vuxen. Det är en glädje.
Han sitter i soffan, spottar lite blod några gånger i sin kräkpåse, och håller på med tanden. Vår ryamatta är vit, springorna mellan soffkuddarna är magneter för småföremål, och Elis darriga finmotorik gör det till en utmaning. Han fortsätter så att säga att tappa mjölktänder, på ett annat sätt. Jag är lättad när alla tre tänderna är trygga i tandasken – det känns viktigt på allvar att vi behåller dem, de är delar av Elis.
