2019-01-20
Nytt försök: vi ska äntligen få till de där porträttfotona nu. Elis och Folke får ha sänglampan lysande i ansiktet när de sitter på den lilla stolen, och så riktar jag en kall minilampa mot vår mörkbruna gamla fondvägg så den ser blå ut.
Det är svårt att få till en bild som känns helt rätt. Lystern i ögonen finns liksom inte där utan Elis ser trött ut på de flesta bilder. Vi har försökt kamma honom och göra honom fin i håret men det är svårt, cytostatikan har börjat förstöra det på allvar nu. Igen.
Efter fem minuter säger jag till Elis att det är okej, att vi är klara och att han är jättefin. Även om bilderna inte blev perfekta menar jag vartenda ord.
