2019-03-22
Vi har en udda tradition att åka ut till en badplats på Lidingö när våren gör sina första framstötar. Första gången var 2015, när Elis var två år och Folke en liten bebis. Jag hade en app i mobilen som hette Trippa, den finns väl som hemsida också förresten – trippa.se – som tipsade om utflykter i Stockholmsområdet och på så vis hittade vi Fågelöuddebadet.
Sedan dess har vi åkt hit varje år, med undantag för i fjol, 2018. Det blev inte så den våren, det kändes inte så viktigt när Dumma knölen hade bombat mitt i våra liv. Jag ska väl inte säga att jag känner någon plikt mot traditionen i år heller, men vi bestämde oss för att åka hit i alla fall.
Det blåser en massa idag, jag har med mig ett pälsliknande vindskydd till mikrofonen för att kunna filma, och det är svårare för Elis att springa, klättra och leka än det var innan tumören kom. Men det finns fortfarande pinnar och grus att kasta i vattnet, det går att fika med fingervantar och det skymtar en vårkänsla mellan vindbyarna. Sommartid finns säkert många som ser detta som sitt smultronställe, men så här års känns det lite som att den här platsen hör till oss.
