2019-08-05
Jag vänder mig om, där borta är Elis med Tessan, han står och pratar, eller konverserar, ja, det ser ut som en seriös och viktig konversation mellan två personer som tycker om att lyssna på varandra.
Det är en undantagsvecka: skolan har inte börjat än så han ska få göra ett sista gästspel i förskolan men Rågen, den vanliga förskolan, är fortfarande sommarstängd. Så barnen har hänvisats till en grannförskola och vi funderade på om det var onödigt krångligt för Elis med en massa okända barn och fröknar, om vi skulle hålla honom hemma istället.
Vi bestämde oss ändå för att köra på, det känns viktigt att han får värma upp socialt inför skolstarten. Och nu har han träffat fröken Tessan här på nya förskolan och givit henne den stora godkännandestämpeln. Elis tycker om att hänga med vuxna, trivs i deras sällskap, men man märker när det finns kemi och med Tessan har han uppenbarligen klickat grande. Jag ler medan jag går hemåt. Om några timmar ska jag och Elis till sjukhuset för cytostatika och provtagning, men fram till dess ska han få konversera i fred.
