2019-08-29
En vän. En enda? Snälla. Det är allt jag begär – om Elis får det tror jag att vi kommer att klara det här hur långt som helst. Man måste inte ha ett helt entourage som barn, men man behöver ha en nära vän. Alla vuxna som träffar Elis gillar honom, och vi föräldrar kommer förstås att finnas där, men det behövs någon i hans egen ålder som vill leka med just honom, inte bara accepterar honom.
Det kan vara ett friskt barn eller ett barn med någon funktionsnedsättning, det spelar ingen roll, bara hen kan hantera att tempot ibland måste vara lite långsammare med Elis och att det krävs tydlighet så att han hör och uppfattar vad leken går ut på. Det måste gå, han måste kunna hitta den där kompisen, för Elis är en jättefin liten person och rolig att vara med. Den som blir hans bästis är lyckligt lottad.
