2019-09-19
Jag kommer att sakna Elis rara teckningsavslöjanden. Jag sitter bredvid honom på Postmuseum och han har precis ritat klart en snigel med hjälp av en mall. Och så gör han som han alltid gör när han berättar vem som ska få teckningen: han säger dramatiskt ”den här är till… DEEEJ!”. Och jag blir förstås överlycklig och säger att den är jättefin och sen leker barnen vidare i muséet, vi är här med Sandras kompis Ninnie och hennes barn och de har det så trevligt och sen går vi och äter pizza på Vapiano och Elis får sondnäring och det är en bra dag.
