2019-10-26
Gårdagens ”ja må han leva” för Elis ekar fortfarande, och den där sångtexten som inte handlar om födelsedagar utan om att förbli vid liv känns märkligare än någonsin. Mormor och morfar är här och även om vi inte orkar med några avancerade utflykter går vi i alla fall ner till vattnet vid Ålkistan och matar änderna.
Det luktar våt höst ute och temperaturen börjar snegla ner mot nollan. Folke har säsongsavslutning på fotbollsträningen ikväll. Jag borde sopa bort löven från trädäcket på uteplatsen. Såna här dagar, som till det yttre är så grå och vanliga, är det lätt att få för sig att det finns hur många som helst av. Men det gör det inte.
