2019-12-15
Vi gör en liten frisyr på kvällen innan läggdags, fixar Elis lugg och jag tar en bild på honom så han får se hur han ser ut. Jag är glad att han har lite hår kvar, men han börjar få allt mörkare ringar runt ögonen. Det märks så väl att hans kropp får kämpa.
Det sköljde en våg av oro över mig förut: tänk om han inte orkar till julafton trots allt? Jag satte mig på golvet och sa att jag hade pratat med tomten och att Elis kommer att få den där radiostyrda vespan han ville ha till sin Baby Born-docka, han behöver inte oroa sig, han kommer att få den i julklapp. Han tyckte det lät bra, men jag antar att han vill se det innan han är helt säker. Älskade Elis, jag försöker skicka över min egen energi till dig, så att du orkar ett tag till.
