2019-12-17
Elis får mig att känna mig behövd, han har alltid gjort det men det är så tydligt nu. Inte bara praktiskt för att han behöver hjälp, utan jag bärs av vetskapen att min närvaro gör honom trygg.
Vi har haft en bra dag, gått till Coop och haft farfar på besök, och jag har nattat honom i den nya sängen. Han vaknar alltid till några gånger under de sena kvällarna nuförtiden, han ropar på mig och jag skyndar in. Jag viskar hans namn, rör vid hans ansikte, säger att jag älskar honom och att han ska sova gott nu. Han blir lugn, somnar om, och jag smyger ut.
Elis behov av mig hjälper till att definiera mig som människa. Jag är hans pappa, jag är oersättlig för honom och han för mig. Jag vet inte vem jag kommer att bli utan dig, Elis.
