2017-12-18
Vi var kvar hemma förra julen, men våra tilltänkta gäster blev förkylda så det blev en blygsam julafton med bara vi fyra. Elis fick färgpennor, pysselbok, ett flygplan som kunde låta, ett fiskespel med magneter, en discolampa och lite andra grejor, och han var strålande glad över alltihop.
Nu, när den stora första omgången cellgifter klarats av, känns det som att vi kan skifta fokus mot julen. Vartannatårsprincipen betyder att det ska bli Norrland i år, förhoppningsvis. Fortfarande kan cytostatikan grusa planerna med feber och annat, men det vore så underbart fint om vi lyckades ta oss till Umeå och fira med barnens kusiner. Åh, vad jag unnar barnen en lyckad jul i år, framför allt att Elis ska få vara det barn han är, helt utan krav på tapperhet.
