2018-01-11
Stockholm ligger kvar utanför sjukhusfönstret. Elis har en puls på 118 och ett blodtryck på 114/69. Han är duktig och andas djupt när läkaren sätter stetoskopet mot ryggen. Blodstatus och koagulationsstatus adekvata inför operationen i morgon.
För ett par timmar sen satt han i köket och lekte med Bamseappen på iPaden, satte keps och glasögon på sin egen bild. Nu protesterar han frustrerat i duschen när jag tar fram den antiseptiska tvättsvampen som luktar så starkt. Jag gör det så snabbt och skonsamt jag kan, men gnuggar noga upp ett ordentligt lödder på magen där gastrostomiknappen ska opereras in.
Den vita landstingsnattskjortan är lika mjuk som den brukar vara och Elis kryper upp i sin säng medan jag skjuter föräldrasängen intill hans. Jag läser godnattsagan och vet att denna stund är värdefull.
