2019-11-05
”Kan ni sova på nätterna?” var en fråga vi fick flera gånger från vårdpersonal dagarna efter att vi fått det mörkaste av besked. Jag antar att det är vanligt att man inte kan sova och behöver få sömnmedel utskrivet när man fått veta att ens barn inte kommer att klara sig.
Jag har aldrig sovit stabilare än nu. Jag är utmattad varje kväll, stupar i säng bredvid Elis och somnar fort, sen sover jag djupt och drömlöst hela natten. Allt i den här tillvaron är oerhört energikrävande.
Idag nu på morgonen har Folke kommit in och lagt sig bredvid Elis i sängen. De är så fina tillsammans när de mornar sig. Ikväll ska de bli nattade av farfar och faster, för jag och Sandra ska gå på restaurang, en innestående födelsedagspresent från mig. Det kommer att kännas konstigt men kanske det är bra att vi får gå ut på tu man hand och vara som man är i en vanlig vardag.
