2017-10-16
Jag står i väntrummet och ser på den allt färggrannare asiatiska trädgården utanför. Drar mig till minnes ett uselt skämt ur en av min mormors Året Runt-tidningar, på den tiden man tyckte att ”roliga historier” var kul:
-Jag tog tempen och jag har feber, 42 grader.
-42 grader?!
-Ja, 37 och 5.
Tack, snälla 37,5 – goa siffror som dök upp på termometern i morse. Elis feber anses borta, han klarade gränsvärdena och somnade i mitt knä som vanligt för några minuter sedan. Han gillar inte strålkanonens utseende så vi söver honom med den utom synhåll, men nu får han sin stråldos och Dumma knölen kan fetglömma att vi tänker ge den någon respit. Ät protoner, tumörjävel.
